Svenska Branschmagasinet En historia om optiker och linser

En historia om optiker och linser

Optiker Malmö

Här kommer ett litet optikerrelaterat barndomsminne från tiden då jag bodde i Malmö. Inga barn tycker om att få beskedet: från och med nu ska du bära glasögon. Vuxna förstår aldrig, för att för en vuxen är glasögon inget konstigt. Kollegorna på arbetet kallar knappast en för glasögonorm. Vuxnas glasögonbågar går knappast isönder under ett parti spökboll och en vuxen person lär knappast laga dem med tejp ifall det nu skulle inträffa.

Men så var det för mig. Och det var hemskt. Min mamma tog mig till Limhamns Optik och såg till att skaffa mig ett par med tjocka bågar. Jag trivdes aldrig med att ha glasögon. Jag kände mig som en fånge bakom taffligt rengjorda glas. De täckte upp hela mitt ansikte och dolde min själ, tyckte jag. Och när det regnade såg jag mindre med glasögon än utan. Det var pest.

Hallelujah, jag fick linser istället!

Men när jag kommit in i tonåren lättnade situationen något. Vi hade precis flyttat till Halmstad. Min mor tog mig till den lokala optikern för den årliga rutinkontroll jag kommit att avsky genom åren. Den nya optikern, Halmstadsvarianten, var varm och trevlig. Han bjöd in oss, bad mig sätta mig ner och satte igång direkt. Jag fick läsa bokstäver på avstånd, titta på en bild med ett hus, urskilja färger och mönster. Efter att ha tittat på skärmen en stund såg han på mig och pekade på mina flaskbottenaktiga glasögon.

”Tycker du om att ha de där?” frågade optikern mig. Jag svarade givetvis att nej, det gjorde jag inte.

”Vad bra” sa han och log, ”från och med nu har du nämligen möjlighet att ersätta dem med linser. Bra va?”

Aldrig mer glasögon

En del människor minns var de befann sig när amerikanerna satte sin första fot på månen. När Sverige tog VM-brons. När Olof Palme blev mördad. Jag minns också allt det där, men i jämförelse med det här beskedet blekande allt och alla.

Jag var fri.

Mina besök till den lokala optikern i Halmstad fortsatte långt in i vuxen ålder - ända tills gubben gick i pension, faktiskt.

8 Sep 2014